Miljö, Teknik & Kvalitet

Utskottets verksamhetsområde omfattar

• Byggherrens styrmedel för teknik och byggnadsfunktion såsom verksamhetsledningssystem, t ex kvalitet och miljö
• System för erfarenhetsåterföring
• Byggherrens kompetensförsörjning, i samarbete med verksamhetsutskottet för FoU och Högskolekontakter
  -  Byggherrens behov av egen och köpt kompetens
  -  Utbildningsbehovet inom teknikområdet 
• Projektledarrollens innehåll och krav på kompetens
• Projekteringsledarrollen

Verksamhetsplan 2009

Verksamhetsidé – ”Kompetent byggherre”

Utskottets verksamhetsidé är att verka för att Byggherrarnas medlemmar ska vara kompetenta byggherrar. Byggherren har det fulla juridiska huvudansvaret för ett byggprojekt och att det uppfyller samhällets olika krav inklusive ett fullt ansvar för kvalitet och kontroll. Syftet är inte i första hand att uppnå lättnader i den kommunala hanteringen av bygglov och bygganmälan utan att uppnå rätt kvalitet i byggandet och rätt förutsättningar för förvaltningen.

Utskottet vill utnyttja Byggherrarnas medlemmars samlade kompetens och göra den tillgänglig. Verktygen för detta är ”Byggherrens verktygslåda” samt kurser och konferenser som stöder medlemmarnas arbete att vara kompetenta byggherrar. 

Övergripande mål

Utskottet ska genom att lyfta fram byggherresynpunkter på byggandet verka för

• Kostnadseffektivitet i byggande och förvaltning
• Långsiktigt hållbara byggnader och tekniska system
• Byggnader med hög tillgänglighet och god innemiljö
• Byggnader med liten påverkan på utemiljön
• Rätt kvalitet vid val av byggteknik och tekniska system
• ”Noll fel” i produktionsskedet
• Rätt förutsättningar för förvaltningsskedet
• Incitament för effektivisering av driftskedet
  

Utskottets verksamhetsområde omfattar att:

• Sprida byggherreverktyg, besvara av tekniska remisser och diskutera ny teknik
• Tolka samhällets krav på byggherrar vad avser den byggda miljön
• Bevaka av byggherrars intressen inom områdena Miljö/Teknik/Kvalitet
• Utveckla byggherrens styrmedel för teknik och byggnadsfunktion såsom verksamhetsledningssystem, t ex för kvalitet och miljö
• Implementera nya FoU-resultat inom områdena Miljö/Teknik/Kvalitet
• Utveckla system för byggherrens kravformulering
• Verka för byggherrens användning av nya informationsmodeller
• Verka för implementering av system för erfarenhetsåterföring
• Analysera byggherrens behov av egen och köpt kompetens
• Analysera behovet av utbildning inom teknikområdet
• Utveckla projektledarrollens innehåll och krav på kompetens
• Utveckla projekteringsledarrollens innehåll och krav på kompetens
• Utveckla Byggledarrollens innehåll och krav på kompetens
  
  Samt
• I samarbete med ”Utskottet för avtal och regelverk” - Redovisning av handlingar i olika projekteringsstadier vid konsultuppdrag
• I samarbete med ”Utskottet för FoU och högskolekontakter” - Byggherrens kompetensförsörjning

Vad innebär begreppet ”Kompetent byggherre”?

Begreppet innebär bl a att byggherren ska ha ett samhällsperspektiv på byggandet och

• Tillämpa en systematisk processmodell 
• Tillämpa en kvalitetsmätningsmodell enligt t ex ”Best Practice” (BQR)
• Ha tillgång till egen byggherrekompetens
• Ha ett ledningssystem som inkluderar kvalitet, miljö och arbetsmiljö
• Ställa krav på att hans leverantörer tillämpar miljö- och kvalitetsledningssystem

Detta innebär att Byggherrarna ska

• Formulera krav på vilka ledningssystem som kan godtas enligt AB 04 och ABT 06
• Formulera vilka kompetenskrav, krav på certifiering m m som ska eller kan ställas på anlitade leverantörer
• Identifiera vilka processmodeller och andra ”byggherreverktyg” som byggherren behöver
• Inventera vilka sådana verktyg som finns t ex hos medlemmarna och göra dessa tillgängliga för alla medlemmar via webbsidan
• Sprida resultat från FoU och demonstrationsprojekt

Exempel på utvecklingsområden

Några exempel på områden där Byggherrarna/MTK-utskottet engagerar sig.

Programskrivning

Konsten att skriva program behöver utvecklas. Här grundläggs projektets kvaliteter.

Byggherrarna bör arbeta med att

• Sprida goda exempel
• Ta tillvara resultatet av projektet ”Tidiga skeden”
• Visa på behovet att konsulter utbildar sig i att skriva program
• Se till att LCC-krav förs in i program-, projekterings- och byggskedena samt utforma råd om hur dessa ska hanteras
• Ge exempel på hur vi hanterar brukar- och förvaltarkrav i byggprocessen

Konsulttjänster

Det finns behov av verktyg för

• Beskrivning av innehållet i olika konsulttjänster, en utveckling av AI:s modell
• Upphandling av konsulttjänster
• Anvisningar för projektering
• Redovisning av konsultuppdrag

Hantering av enkla byggprojekt

Det finns betydande rationaliseringar att göra när det gäller hantering av enkla byggprojekt. De enkla projekten kan emellertid ha stor ekonomisk omfattning.

Byggherrarna bör arbeta med att

• Sprida ”mallar” för hantering av enkla projekt
• Ge exempel på bra rutiner för hantering av enkla projekt
• Ge exempel på bra tekniska och administrativa beskrivningar för enkla projekt

AMA/AF

AMA/AF har viktiga roller i arbetet med att utveckla den kvalificerade byggherren, de skapar strukturell reda. AMA ska användas och användningen utvecklas.

Standardisering

Byggherrarna fattade på ett styrelsemöte i maj 2007 beslut om att engagera sig i standardiseringsfrågorna. Frågorna är stora och resurskrävande vilket innebär att Byggherrarna/MTK-utskottet endast kan engagera sig på en övergripande nivå och i ett begränsat antal frågor.

SIS har ställt frågan om MTK-utskottets ordförande kan ta på sig ansvaret för att ta fram ett program för utveckling av en standard för byggnadsprogram. Utskottet ställer sig bakom ett sådant utvecklingsarbete.

Program 2009

Utveckling av AMA

Utskottet har identifierat att AMA är ett viktigt verktyg när byggherren formulerar sina krav. Tidigare år har utskottet undersökt hur AMA fungerar i praktiken och hur t ex standarder kopplas till AMA. Representanter för utskottet medverkar i Byggtjänsts arbete att utveckla AMA och beskrivningsverktyg. Utskottet kommer 2009 att fortsätta arbetet med att påverka AMA.

Viktiga mål för Byggherrarnas arbete med AMA är att

1. Kunskapen om AMA och hur AMA är tänkt att användas, ska vara hög både i grund-utbildningarna och hos praktikerna
2. AMA ska vara anpassad till byggproduktionens behov
3. AMA:s teknikkonserverande roll ska vara mindre än idag
4. AMA:s inriktning mot en ständigt ökande komplexitet ska vara mindre än idag
5. AMA:s inriktning mot funktionskrav ska vara större än idag
6. AMA ska vara anpassat till olika certifieringssystem, t ex P-märkning
7. AMA ska innehålla fullödig information om utformning av tunnputskonstruktioner
8. Kraven i AMA ska ha utvecklats i samarbete med byggnadsfysiker.
9. Kraven i AMA ska möta de nya krav som klimatförändringarna ställer på framtidens byggnader.

I samband med den nu genomförda uppdateringen av AMA Hus 2008 har några av de krav som Byggherrarna framfört åtminstone delvis tillgodosetts t ex en anpassning till de nya krav som en mer energisnål byggteknik medför vilket ställer större krav på utförande av tätskikt och täthetsprovning.

MTK-Utskottet har till Byggtjänst anmält sitt intresse att medverka i redaktionskommittén för AMA-nytt, Hus.

Inom ramen för Byggherrarnas medverkan i AMA-Rådet avser Utskottet fortsätta att gentemot Byggtjänst driva frågan om utveckling av en ”Funktions-AMA” som innehåller funktionskrav som underlag för programskrivning och totalentreprenader samt ta initiativ till projekt med inriktning på utveckling av AMA t ex

1. Ett antal grundläggande studier (exjobb) av hur AMA och motsvarande dokument används i byggprocessen och framförallt då i byggproduktionen
2. Ett försök att i praktisk produktionen testa fulltextbeskrivningar

Arbetet att påverka utvecklingen av AMA är nära kopplat till arbetet att påverka arbetet med standardisering inom bygg- och fastighetssektorn.

Standardisering, samverkan med SIS

Viktiga mål för Byggherrarnas arbete med standardisering är att

• Standarderna, bl a Eurocodes, inom bygg- och fastighetssektorn ska vara fritt tillgängliga för bygg- och fastighetssektorns aktörer
• Standardiseringsarbetet inom bygg- och fastighetssektorn ska i större utsträckning än idag inriktas på funktionsstandarder
• Det ska finnas en lättillgänglig digital koppling mellan beskrivningsdokumenten (”AMA”) och de internationella standarderna.
• Klarlägga hur man i byggverksamhet ska hantera de internationella standarderna. Samverkan med SIS.

FoU- och demonstrationsprojekt

Viktiga mål för Byggherrarnas arbete med FoU- och demonstrationsprojekt är att

• Stimulera Byggherrarnas medlemmar att genomföra demonstrationsprojekt.
• Redovisa forskningsresultat – doktors- och lic-avhandlingar samt intressanta examensarbeten. För särskilt intressanta projekt ska en sammanfattning redovisas.
• Redovisa pågående demonstrationsprojekt
• I vissa fall bidra till implementeringen av intressanta demonstrationsprojekt
  

Seminarier

MTK-utskottet avser att under 2009 genomföra ett eller flera seminarier, som exempel på tänkbara ämnen kan nämnas

• Ett seminarium om standardisering och hur byggherren kan använda standarderna i byggprocessens olika skeden
• En temadag om ICT /BIM . Samverkan med Utskottet för FoU- och högskolesamverkan
• En temadag om miljökrav vid upphandling av byggprojekt. Samverkan med Miljöstyrningsrådet.

Övrigt

Miljö-, Teknik och Kvalitetsgruppen planerar att under 2009

• À jour-hålla och vidareutveckla den länkportal för upphandlingsdokument som under 2008 publicerats på Byggherrarnas webbplats. Länkportalen innehåller fritt tillgängliga hjälpmedel för byggherrens miljö- och kvalitetsarbete, t ex SP:s/Fuktcentrums råd beträffande fuktsäkring (ByggaF), Energilotsen, kravspecifikationer för s k passivhus
• Fortsätta arbetet med att på Byggherrarnas webbplats publicera råd och tips om praktisk tillämpning av kvalitets- och miljökrav
• Följa diskussionen om utveckling av IT-system (BIM/CIT) i byggande och förvaltning
• Medverka i Högskoleutskottets arbete med att analysera byggherrens kompetensbehov
• Medverka i Utskottet för avtals- och regelverks arbete med att ta fram verktyg för tillämpning av lagen om arbetsmiljösamordnare
• Följa Utskottet för avtals- och regelverks arbete

Utskottets arbete är nära kopplat till Utskottet för FoU och högskolesamverkan och Utskottet för avtals- och regelverks arbete. En avstämning mot deras arbete är en stående punkt på Utskottets dagordning.

Resurser

• Hans-Åke Ivarsson, LFF Göteborg ordförande/sammankallande
• Mats Franzon, Akademiska hus AB
• Magnus Nordberg, Diligentia
• Björn Lindberg, Fortifikationsverket
• Ulla-Märta Nilsson, Banverket
• Saija Thacker, Locum AB
• Mia Östman, Fabege AB
• Gösta Gustavsson, SABO (adjungerad)

Utskottets sekreterare är Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult,  (per@lilliehorn.se).