Det lyfter Byggherrarna tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Byggföretagen, Fastighetsägarna, Byggmaterialindustrierna, BASTA, eBVD och CCBuild - Centrum för cirkulärt byggande i en gemensam debattartikel i Byggindustrin.
Lagstiftningar som ekodesigndirektivet och byggproduktförordningen kommer kräva att data om byggprodukter är öppen, spårbar och kvalitetssäkrad genom införandet av de digitala produktpassen. Inom EU:s taxonomi finns krav på att kontrollera produkter vilket i praktiken kräver öppen data.
Regleringarna är framsteg som förhoppningsvis kommer att driva på omställningen i byggsektorn. Men eftersom framtidens cirkulära material tillverkas redan idag kan vi inte vänta på att dessa kommer på plats, utan branschen behöver agera snabbare än så. För att tillgängliggöra information för cirkulära flöden behöver branschen ställa krav på att hållbarhetsdata är öppen och går att flytta mellan olika digitala system.
Öppen data skulle göra upphandlingar enklare och ge en effektivare materiallogistik genom att digitalt koppla ihop hållbarhetsdata med följesedlar. Det skulle också underlätta återbruk genom ökad spårbarhet, där den digitala informationen följer med under byggproduktens hela livscykel.
En undersökning från Byggmaterialindustrierna visade redan för tio år sedan att ett företag med 500 produkter i snitt la 2,3 miljoner kronor varje år enbart på att hålla produktdata uppdaterad i många olika system. Sedan dess har både kraven och komplexiteten ökat markant.
I en artikel i Byggvärlden har byggmaterialhandlare också lyft hur det stora antalet märkningar och bedömningssystem skapar ett “berg av administration” och i praktiken driver upp kostnaderna för leverantörer.
Konkurrensverket pekar i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin på att inlåst data hämmar både konkurrens och innovation och rekommenderar att information som finns i miljöbedömningssystemen bör göras tillgängliga. I en enkät som Konkurrensverket låtit utföra 2021 har både byggföretag och installatörsföretag listat att miljömärkningar och certifieringar kommer högt upp bland de faktorer som är mest kostnadsdrivande för en byggprodukt.
För att ligga steget före och kunna hantera nya lagkrav och en allt större efterfrågan på hållbarhetsdata kring produkter, har branschens gått samman och etablerat en branschöverenskommelse. Arbetet har inkluderat nio stora samhällsbyggnadsaktörer; Byggherrarna, Byggföretagen, Byggmaterialindustrierna, Byggmaterialhandlarna, Fastighetsägarna, Installatörsföretagen, Innovationsföretagen, IQ Samhällsbyggnad och Sveriges Allmännytta. Tillsammans har ovannämnda branschorganisationer förutom Fastighetsägarna arbetat fram en förstudie baserat på överenskommelsen som gemensamt ska skapa en digital struktur för att dela information. Det långsiktiga målet med branschöverenskommelsen och förstudien är att möjliggöra effektiv datadelning mellan värdekedjans aktörer.
Det finns idag system, ägda av branschen, där hållbarhetsinformation om byggprodukter är digitalt öppen, spårbar och kostnadsfri att dela. Istället för att fragmentera och låsa in data kan vi frigöra resurser till innovation och verklig hållbar utveckling. Viktiga åtgärder för att nå detta är:
- Krav på öppenhet: Branschen behöver gemensamt ställa krav på att alla bedömnings- och registreringssystem öppnar upp sina plattformar så att det är möjligt att hämta data från valfritt system. Systemen kan fortsätta konkurrera med varandra genom andra värden som användarvänligheter och kvalitet.
- Jobba med branschöverenskommelser kring innehåll, dataprinciper och delning så att branschen kan ställa relevanta och tydliga krav på hållbarhetsinformation.
Vi uppmanar därför både beslutsfattare och branschaktörer att ställa krav på öppen hållbarhetsdata. Ju fler beställare som har tillgång till öppen och tillförlitlig hållbarhetsdata och kvalitetssäkrade bedömningar om produkter, desto fler medvetna materialval kan göras och desto fler produkter kommer att kunna cirkuleras. Detta kan resultera i minskad användning av produkter med farliga ämnen i bostäder, skolor och kontor och kan driva på omställningen till en giftfri miljö.
Cecilia Groth, expert hållbart byggmaterial, IVL Svenska Miljöinstitutet
Pehr Hård, vd BASTA
Jeanette Green, vd eBVD
Carina Loh Lindholm, vd CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande
Tommy Lenberg, vd Byggherrarna
Sigrid Granström, expert energi- och miljöpolicy, Byggföretagen
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna
Veronika Koutny Sochman, vd Byggmaterialindustrierna