Sverige har alla förutsättningar att kombinera höga ambitioner med hög kvalitet och sunda villkor. Byggherrar kan bidra till en förflyttning i frågorna, men aldrig ersätta myndigheternas roll. För att lyckas krävs att politiken fullt ut förstår förutsättningarna, skriver Sofia Hansdotter, vd, Byggherrarna.
Sverige befinner sig i ett unikt läge. Stora investeringar planeras och genomförs i snabb takt – i infrastruktur, bostäder, energisystem, industri, försvar och kriminalvård. Flera företag och myndigheter kliver nu in i rollen som byggherre och beställare av investeringar i nya järnvägar, fängelser, försvarsanläggningar, datacenter och renoveringar av bostäder som på kort tid ska bli verklighet.
Det är i grunden positivt för Sveriges konkurrenskraft. Rätt genomförda stärker dessa investeringar Sveriges motståndskraft, förbättrar samhällsfunktioner och lägger grunden för långsiktigt välstånd. Det skapar jobb, möjliggör klimatomställning, knyter samman landet och stärker Sveriges ekonomi.
Men det finns en baksida som riskerar att växa i skymundan. När tempot ökar och volymerna i byggandet blir mer omfattande sätts hela genomförandet under press. Redan idag förekommer arbetslivskriminalitet i långa och komplexa leverantörsled, där arbetskraftens villkor i vissa fall är oacceptabla. När efterfrågan och tidspressen ökar finns en risk att problemen fördjupas ytterligare.
Dessutom har Boverket identifierat en koppling mellan förekomsten av arbetslivskriminalitet och omfattningen av fel, brister och skador. Aktörer som genar i ett avseende genar ofta även i andra. Situationen gör att människor far illa samtidigt som skattemedel och privata investeringar riskerar att användas ineffektivt – och i värsta fall hamna hos aktörer som inte följer lagar och regler. Byggherrar har här en viktig roll som affärsägare och långsiktig förvaltare, även om de inte själva står för produktionen. Många professionella byggherrar arbetar i dag aktivt med att ställa krav, följa upp leverantörer och utveckla arbetssätt för att motverka arbetslivskriminalitet, brister och ineffektivitet.
Men det räcker inte. Byggherrars insatser kan bidra till en förflyttning, men aldrig ersätta myndigheternas roll som ansvarig för tillsyn och lagefterlevnad. Därför krävs nu en tydligare politisk medvetenhet och fler åtgärder. Myndigheternas arbete mot arbetslivskriminalitet måste stärkas.
För det första måste regeringen genom myndigheterna ta ett större ansvar för fungerande kontroll och tillsyn. Det handlar om att säkerställa att de leverantörer som bryter mot regler också upptäcks, stoppas och möter kännbara konsekvenser. Trots framsteg i myndighetsgemensamma insatser kvarstår tyvärr utmaningar. Styrning och prioritering behöver ses över för att skapa ett effektivare arbete med fler kontroller och eventuell lagföring.
För det andra måste skyddet för exploaterad arbetskraft stärkas. Det kräver en väl fungerande stöd- och skyddsprocess, liksom effektiva tipsfunktioner. Utan ett humant bemötande av exploaterad arbetskraft minskar både viljan och möjligheten att avslöja missförhållande.
För det tredje måste möjligheterna att göra leverantörskontroller förenklas. Såväl byggherrar som seriösa leverantörer har ett ansvar för vem man skriver avtal med. Dessvärre är möjligheten att kontrollera leverantörer allt annat än enkelt. Särskilt svårt är det för byggherren som i många fall endast har ett kontrakt med en huvudentreprenör.
Organiseringen av den information som behövs är utspridd och otillgänglig – det är helt enkelt inte uppbyggt för effektiva och rättssäkra kontroller – något som riskerar att driva upp redan höga produktionskostnader.
Samtidigt saknar offentliga byggherrar fortfarande de verktyg och det stöd som krävs för att fullt ut kunna ta sitt ansvar. Trots att arbetsrättsliga villkor i de flesta fall är en skyldighet vid offentlig upphandling och trots att det gått ett år sedan kollektivavtalen omförhandlades saknas fortfarande det stöd som möjliggör full tillämpning. Dessutom saknas rättsliga förutsättningar att följa upp villkoren eftersom det innefattar känsliga personuppgifter.
En ny regering efter höstens val har här ett avgörande vägval. Antingen betraktas pågående byggboom enbart som en fråga om volym och tempo. Eller så tas tillfället i akt att stärka villkoren för ett seriöst genomförande.
Sverige har alla förutsättningar att kombinera höga ambitioner med hög kvalitet och sunda villkor. Byggherrar kan bidra till en förflyttning i frågorna, men aldrig ersätta myndigheternas roll. För att lyckas krävs att politiken fullt ut förstår förutsättningarna.
Sverige befinner sig i ett unikt läge. Stora investeringar planeras och genomförs i snabb takt – i infrastruktur, bostäder, energisystem, industri, försvar och kriminalvård. Flera företag och myndigheter kliver nu in i rollen som byggherre och beställare av investeringar i nya järnvägar, fängelser, försvarsanläggningar, datacenter och renoveringar av bostäder som på kort tid ska bli verklighet.
Pågående våg av samhällsinvesteringar är en historisk möjlighet. Låt oss inte slarva bort den.