Förslaget innebär att byggnader över 1 000 kvadratmeter ska omfattas av krav på beräkning och redovisning av livscykel-GWP från 2028. Från 2030 föreslås kraven omfatta i princip alla nya byggnader, samtidigt som det införs gränsvärden för klimatpåverkan från byggskedet. Enligt förslaget blir klimatprestanda ett nytt tekniskt egenskapskrav där byggnadsnämnden ansvarar för kontroll av klimatberäkning och gränsvärde.
– Det här är en stor förändring. Utsläpp går från att vara en fråga om redovisning till att bli ett krav som behöver hanteras genom hela byggprocessen. Det kommer att påverka hur byggherrar planerar, upphandlar och genomför sina projekt, säger Lilly Rosander, affärs- och branschutvecklingsexpert på Byggherrarna.
För byggherrar innebär förslaget att fokus i allt högre grad behöver flyttas till de tidiga skedena. De beslut som fattas innan och under projekteringen kring behov, funktion, lokalisering, utformning och resursanvändning, kommer att få en ökad betydelse för byggnadens klimatprestanda.
– Om vi använder de nya klimatkraven på rätt sätt ser vi att det kan bli en hävstång för ett mer resurseffektivt byggande i bred bemärkelse. Det handlar om att använda material, mark och ekonomiska resurser smartare genom hela byggprocessen, säger Lilly Rosander.
Förslagen har sitt ursprung i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Boverkets rapport kommer nu att beredas vidare inom Regeringskansliet och väntas därefter skickas på remiss innan regeringen tar ställning till eventuella lag- och förordningsändringar.
Lär mer här