Det civila och det militära försvaret utgör tillsammans Sveriges totalförsvar. Utgångspunkten vid höjd beredskap och krig är att varje aktör så långt som möjligt ska fortsätta att fullgöra sina ordinarie uppgifter.
För de flesta av våra medlemmar handlar beredskap därför i första hand om hur verksamheten ska kunna fortsätta under svåra förhållanden. För att kunna planera för kris behöver organisationerna förstå vilka resurser, leveranser och samarbeten de är beroende av – och var sårbarheterna finns.
Det innebär bland annat att inventera försörjningsstrukturer och analysera behovet av personal, material, energi, transporter, maskiner och leverantörer. Avtal, kontaktvägar och beslutsmandat behöver ses över. Organisationerna behöver också öva på olika situationer och planera för hur verksamheten ska kunna upprätthållas både på kort och lång sikt.
Samtidigt måste bygg- och anläggningssektorn ha förmåga att snabbt reparera och återställa bostäder, sjukhus, vägar, broar och annan samhällsviktig infrastruktur.
Ny struktur för privat och offentlig samverkan inom bygg och anläggning
Boverket är en beredskapsmyndighet och arbetar nu tillsammans med berörda aktörer med att utveckla en första struktur för privat och offentlig samverkan inom bygg och anläggning. Arbetet går under namnet BYGGPOS. Inom ramen för BYGGPOS ska aktörerna bygga relationer, utveckla gemensamma arbetssätt och skapa förståelse för varandras roller, ansvar och beroenden.
Den långsiktiga målsättningen är att skapa förutsättningar för en stärkt byggnads-, reparations- och försörjningsberedskap. Arbetet ska bidra till att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses även under kris, höjd beredskap och krig.
Byggherreperspektivet behöver finnas med
Byggherrarna deltar i arbetet för att bidra med fastighetsägarnas och byggherreorganisationernas perspektiv. Flera av Byggherrarnas medlemmar arbetar redan aktivt med beredskapsfrågorna. Samtidigt har organisationerna kommit olika långt och kan ha olika behov beroende på verksamhet, ansvar och förutsättningar.
Arbetet med samverkansplanen väcker flera frågor som en fastighetsägare/ byggherreorganisation behöver ta ställning till:
- Vilka uppgifter måste organisationen kunna fortsätta att utföra under kris och krig?
- Vilka resurser och leveranser är avgörande för att hålla verksamheten i gång?
- Vilka beroenden finns till personal, material, energi, transporter, maskiner och leverantörer?
- Klarar befintliga avtal organisationens behov under störda förhållanden?
- Finns tydliga kontaktvägar, beslutsmandat och alternativa arbetssätt?
- Var finns organisationens största sårbarheter?
- Hur behöver verksamheten övas?
- Hur ser den långsiktiga förmågeplaneringen ut?
- Vilken information kan delas och hur ska känsliga uppgifter skyddas?
- Hur kan nödvändiga inköp och upphandlingar genomföras snabbt och samtidigt följa konkurrensreglerna?
- Hur ska kostnader för beredskap och samverkan fördelas?
- Vilka målkonflikter kan uppstå när resurser behöver prioriteras?
Praktisk beredskap kräver också att kontaktvägar utgår från funktioner och roller och inte är beroende av enskilda personer. Det behöver finnas flera sätt att nå rätt aktör, även när ordinarie kommunikationskanaler inte fungerar.
Nationell byggnads -och reparationsberedskap
Parallellt med Boverkets arbete med BYGGPOS har regeringen gett Myndigheten för civilt försvar, MCF, i uppdrag att påbörja återupprättandet av en modern nationell byggnads- och reparationsberedskap. MCF ska bland annat identifiera vilka resurser som finns, vilka ytterligare resurser som behövs och hur ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter bör se ut. Myndigheten ska även utveckla förmågan att samordna byggnads- och reparationsberedskapen nationellt.
Byggherrarna har även anmält intresse för att delta i MCF referensgrupp. På så sätt kan vi bidra till att byggherre- och fastighetsägarperspektivet tas till vara även i det arbetet.
Byggherrarnas nätverk för säkerhetsansvariga
Byggherrarnas uppgift är att föra in medlemmarnas behov, erfarenheter och förutsättningar i dialogen med myndigheterna. För att kunna göra det behöver vi förstå hur beredskapsfrågorna påverkar olika typer av byggherrar och fastighetsägare.
Våra medlemmar har kunskap om de praktiska förutsättningarna för att beställa, genomföra och förvalta byggnader och anläggningar samt upprätthålla sina verksamheter under störda förhållanden. De kan också synliggöra beroenden, hinder och målkonflikter som behöver hanteras i den framtida beredskapsstrukturen.
Därför startar vi nu ett nätverk om beredskap och säkerhet. Nätverket ska ge medlemmarna möjlighet att:
- dela erfarenheter och exempel från sina organisationer,
- identifiera gemensamma sårbarheter, utmaningar och kunskapsbehov,
- diskutera vilka frågor Byggherrarna bör driva i myndighetssamverkan,
- få information om utvecklingen inom området, och
- få stöd i arbetet med den egna beredskapen, förmågeplaneringen och kontinuitetsplaneringen.
Nätverket blir därmed en viktig länk mellan medlemmarna och de myndighetsuppdrag som Byggherrarna deltar i. Ett första möte kommer att äga rum i slutet av året.
Läs mer:
Boverkets arbete med försörjningsberedskap inom bygg och anläggning
Regeringens uppdrag om att återupprätta Sveriges bygg- och reparationsberedskap