Långa väntetider vid överklaganden försenar samhällsbyggandet och ökar kostnaderna. I rapporten Överklaganden inom plan- och byggprocessen – länsstyrelsernas och domstolarnas handläggning konstaterar Riksrevisionen att flera länsstyrelser inte når regeringens mål för handläggningstider. Även flera mark- och miljödomstolar har periodvis svårt att nå sina interna mål.
– För våra medlemsföretag innebär långa och svårförutsägbara handläggningstider att projekt försenas och kostnader ökar. Riksrevisionens granskning visar att det finns konkreta möjligheter att förbättra processen. Nu behöver myndigheterna ta vara på dem, säger Danielle Zachrisson, näringspolitisk expert.
Skillnaderna mellan länsstyrelserna är stora. Enligt Riksrevisionen har vakanser och sjukskrivningar bidragit till långa handläggningstider på flera håll. Verksamheter med få medarbetare är särskilt sårbara. Men Riksrevisionen bedömer att även skillnader i organisation och arbetssätt påverkar effektiviteten.
En viktig åtgärd är att tidigt identifiera vad som ska prövas och vilka kompletteringar som behövs. Bristfälliga eller ostrukturerade underlag från kommunerna skapar merarbete. Riksrevisionen ser därför möjligheter till effektivare handläggning genom mer utvecklade och systematiska kontakter mellan länsstyrelserna och kommunerna.
För mark- och miljödomstolarna pekar granskningen bland annat på att tillgången till specialistkompetens kan bli en flaskhals. Riksrevisionen rekommenderar att möjligheterna att dela tekniska råd mellan domstolarna används bättre. Domstolsverket bör också undersöka hur domstolarnas målhanteringssystem kan få bättre funktionalitet.
Rapporten belyser även förslaget att ta bort länsstyrelserna ur instanskedjan för överklagade beslut enligt plan- och bygglagen. Erfarenheterna från motsvarande reform för detaljplaner 2016 visar att reformen sammantaget har minskat handläggningstiderna, men att tidsvinsterna blev mindre än väntat. Riksrevisionen bedömer att liknande utmaningar kan påverka en ny reform.
– Byggherrar behöver en rättssäker prövning och besked inom rimlig tid. Tydligare arbetsfördelning, bättre underlag och bättre användning av kompetensen är viktiga steg. En kortare instanskedja behöver också följas av fungerande arbetssätt och tillräcklig kapacitet hos dem som ska pröva ärendena, säger Danielle Zachrisson.
Granskningens rekommendationer handlar framför allt om att länsstyrelserna och domstolarna ska lära av varandras arbetssätt och använda kompetensen mer effektivt, med bibehållen rättssäkerhet.