Nya regelverk innebär att klimatpåverkan från byggnader i allt större utsträckning ska beräknas, redovisas och begränsas. Samtidigt ökar behovet av strukturerad, kvalitetssäkrad och jämförbar information om byggprodukter och byggnader.
Digitalisering och gemensamma metoder blir viktiga förutsättningar för att kunna fatta välgrundade beslut och driva klimatomställningen framåt.
– På konferensen blev det väldigt tydligt: samma byggnad kan få livscykelanalyser som skiljer sig 20–46 procent beroende på vilka antaganden som görs i olika verktyg. För att informationen ska bli användbar behöver vi enas om hur den tas fram och vad den faktiskt beskriver, säger Sofia Hansdotter, vd på Byggherrarna.
Nationella särlösningar riskerar att skapa dubbelarbete
De nordiska länderna står inför liknande europeiska regelkrav, har byggmarknader som liknar varandra och många företag som verkar över nationsgränserna. Trots det riskerar gemensamma krav att implementeras genom olika nationella metoder, tolkningar, datakrav och administrativa system. I förlängningen leder det till dubbelarbete för organisationer och myndigheter, samtidigt som företag möter olika krav på olika marknader.
– Det som är tänkt att harmonisera den europeiska marknaden riskerar paradoxalt nog att resultera i nya nationella särlösningar. En mer samordnad nordisk tillämpning skulle minska administrationen och stärka konkurrensen. säger Sofia Hansdotter.
Byggherrarna efterlyser gemensamma metoder
Gemensamma metoder och jämförbara data är avgörande för att kunna utvärdera resultat, dra lärdomar och utveckla mer effektiva arbetssätt. Harmonisering handlar inte enbart om att minska administrationen. Det handlar också om att skapa förutsättningar för kostnadseffektiva investeringar, stärkt konkurrenskraft och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Byggherrarna ser behov av fortsatt nordisk samverkan för att säkerställa att klimatregelverken blir användbara och leder till verklig klimatnytta i bygg- och samhällsbyggnadssektorn.