Slutreplik i Altinget, 12 februari 2026
Installatörsföretagens replik illustrerar tyvärr det grundproblem vi försöker synliggöra: ansvaret för osunda prissättningsmodeller och bristande transparens flyttas konsekvent uppåt i kedjan – till byggherren – trots att problemet återfinns i leverantörsled där priser och rabatter hanteras.
Ett tydligt exempel är förslaget om varukorgsmodell. När modellen lyfts fram som lösning förskjuts frågan om leverantörers bristande transparens till hur byggherren ska utforma sin upphandling. Perspektivet flyttas från hur affärerna faktiskt fungerar till hur beställaren förväntas kompensera för bristerna.
Sluta skyll på upphandlingen
Låt oss vara tydliga. Bristande transparens uppstår inte i byggherrens upphandling, utan i hur rabatter hanteras och redovisas av leverantörer under pågående avtal. Lösningen är därför inte nya upphandlingsstrategier. Lösningen är att följa avtalade villkor om öppenhet och transparens i praktiken. För leverantörer som värnar tillit i affärsrelationer och omsorg om skattebetalarnas pengar borde det vara en självklarhet.
När problemen kvarstår krävs åtgärder som placerar ansvaret där rådighet finns.
Vi välkomnar dialog, förutsatt att det finns en vilja att ta konstruktiva steg framåt. Som Konkurrensverket konstaterar har problemen med bristande pristransparens varit kända länge utan att lösas, vilket visar att lösningar som bygger på frivillighet varit otillräckliga.
Vi delar uppfattningen att onödiga ingrepp i avtalsfriheten ska undvikas, men avtalsfrihet förutsätter att avtal följs. När problemen kvarstår krävs åtgärder som placerar ansvaret där rådighet finns. Att arbeta för transparens och avtalsefterlevnad är inte ett ingrepp in den fria avtalsbildningen – det är att värna den.
Tidigare inlägg i debatten
Lösningen på osunda prissättningsmodeller finns inte hos beställarna (29 januari)
Replik Installatörsföretagen: Byggbranschen behöver inte fler regleringar (5 februari)