Problemet med fusk och oegentligheter på Sveriges byggarbetsplatser är enligt samstämmiga uppgifter mycket utbrett och förekommer i både små och stora projekt.
Problemet är enormt och måste motverkas, säger Danielle Zachrisson, näringspolitisk expert hos Byggherrarna.
– Problemet är enormt och måste motverkas, säger Danielle Zachrisson, näringspolitisk expert hos Byggherrarna.
Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta, håller med.
– Problemet är både enormt och komplicerat, eftersom det handlar om allt från skattefusk till exploatering av människor.
Även Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, håller med.
– Problemet är oacceptabelt stort. Det finns inget alternativ till att det måste bort, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.
De har tillsammans ingått i den arbetsgrupp som tillsammans med flera jurister slagit sina kloka huvud ihop för att motverka problematiken.
Går ett steg längre
Resultatet är en ny vägledning med både metodik och avtalstexter för brottsfria byggen.
– Det bästa med den här vägledningen är att den går ett steg längre än vägledningar från andra branschaktörer. Den innehåller nämligen färdiga avtalsskrivningar för alla byggherrar att använda direkt in i sina upphandlingar och entreprenadavtal, säger Sofia Hansdotter.
– Det är praktiskt och mycket efterfrågat att vägledningen innehåller direkt användbara AMA-koder. Och det är en stor styrka att Sveriges Allmännytta, Byggherrarna och Fastighetsägarna ger ut vägledningen gemensamt. Det blir alltid större effekt när vi gör saker tillsammans, säger Rikard Silverfur.
Bygger på äldre vägledning
Den nya vägledningen bygger vidare på en äldre vägledning som Sveriges Allmännytta tog fram 2021. Inspiration har hämtats från de många initiativ som tagits de senaste åren, bland annat Bankinitiativet Hållbar Byggbransch (BHB). Nytt i vägledningen är att den inkluderar arbetsrättsliga villkor, användning av digitala verktyg och belyser såväl offentliga som privata byggherrars situation.
Vilka borde använda vägledningen?
– I grunden riktar den sig till alla byggherrar. De som däremot behöver förhålla sig till krav från sin bank enligt det så kallade Bankinitiativet bör dock i stället ta del av Byggherrarnas tilläggsavtal. Det är anpassat efter bankernas särskilda villkor, säger Danielle Zachrisson.
– Det finns något för alla att använda. Från den lilla byggherren till den stora, från det lilla projektet till det stora. Förekomsten av fusk och oegentligheter finns i dag i princip i alla typer av projekt, säger Rikard Silverfur.
Hur ska man använda vägledningen?
– Förutom de direkt användbara avtalstexterna är den ett kunskapshöjande dokument för hur en byggherre ska arbeta med krav i upphandling, liksom med kontroll och uppföljning i genomförandet. Och det är viktigt att varje byggherre tänker på att projektanpassa innehållet i sina avtalstexter beroende på entreprenadform, säger Sofia Hansdotter.
– Läs, lär och inspireras i ett arbetssätt för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Transparens och kontroll under projektets gång är centrala delar eftersom det finns byggföretag som inte har för avsikt att följa det som står i avtal, säger Danielle Zachrisson.
Är vägledningen lätt att använda?
– Att förstå innebörden i alla de juridiska avtalstexterna som föreslås i vägledningen är ganska svårt. Att använda själva innehållet är ganska lätt. Att sedan utföra uppföljning och kontroll kräver kunskap och ett systematiskt arbetssätt hos både byggherre och entreprenör, säger Sofia Hansdotter.
Varför är detta en viktig fråga?
– Fusk och kriminalitet försämrar kraftigt kvaliteten på våra byggen och utsätter människor för stora risker. Om alla byggherrar förändrar sitt arbetssätt, ställer grundläggande krav och följer upp kan vi tillsammans sätta en ny standard och tydlig säga att vi inte accepterar fusk och oegentligheter på våra byggen, menar hon.
Danielle Zachrisson lyfter behovet av fler samverkande aktörer.
– Vi som byggherrar och beställare vill inte att våra investeringar ska gynna kriminella och systemhotande element. Men vi kommer inte ensamt klara av att komma åt fusket, myndigheterna måste också växla upp sitt arbete och entreprenörerna ta ansvar för vilka de anlitar. Vi måste kraftsamla från alla håll, säger hon.
Begränsa antalet underentreprenörer
En omdebatterad fråga gäller förhållningssättet till att begränsa antalet underentreprenörer (UE). Vägledningen ger ingen rekommendation, men konstaterar att en statlig utredning bedömt att det inte är förenligt med upphandlingsdirektiven och att företag som lyder under LOU riskerar överklagande om UE-leden begränsas.
– Vi har inte hittat någon studie som pekar på att en hård UE-ledsbegränsning är en quick-fix för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Dessutom är rättsläget för offentliga beställare vara oklart. Men vi utesluter inte att det kan ha effekt. Vi valde därför sammantaget att skriva det som en möjlighet för privata byggherrar, säger Danielle Zachrisson.
En annan omdebatterad fråga gäller upphandling på lägsta pris som många entreprenörer anser gynna de oseriösa aktörerna.
– Debatten är om lägsta pris är förenklad, exempelvis händer det att entreprenörer lämnar “snygga kvalitetsbeskrivningar” som inte efterlevs. Vi har därför valt att fokusera på former för transparens, uppföljning och sanktion, säger Danielle Zachrisson.
Fem principer
Arbetssättet som beskrivs i vägledningen vilar på fem principer:
- Ha koll på vilken entreprenör du skriver avtal med
- Tillse att entreprenören säkrar skäliga arbetsvillkor
- Säkerställ att entreprenören har koll på underentreprenörerna
- Följ upp att entreprenören gör det som avtalats
- Agera vid oegentligheter
