1. Läs på
    För det första är det viktigt att få en förståelse de nya reglerna. Ett tips är att börja läsa om fackmässighet, mindre avvikelser, krav på projektering, byggherrens kontroller, byggprodukter, ändring av byggnader m.m. som finns i varje föreskrift och konsekvensutredning. I konsekvensutredningarna finns även författningskommentarer som beskriver Boverkets motiv och tankar. På Boverkets webbplats finns också vägledningsmaterial som baserats på materialet i konsekvensutredningarna. Mer information hittar du här.

  2. Kartlägg projekt och hitta det första att tillämpa regelverket på
    Från 1 juli 2025 till 1 juli 2026 kan en byggherre välja att antingen tillämpa det nya byggregelverket eller BBR och EKS. Det innebär att kommande projekt behöver planeras utifrån val av regelverk: Vilka projekt kommer att gå till bygglov under denna period – ska då det nya eller äldre regelverket tillämpas? Vilka projekt kommer gå till bygglov efter 1 juli 2026 och därför anpassas redan nu?

    För projekt med beräknad bygglovsansökan efter 1 juli 2025 kan det vara relevant att fundera på vilket projekt som ska vara det första med nya regelverket. Övervägandena behöver givetvis anpassas till byggherreorganisationen, men övergripande kan det vara bra att fundera på vilket projekt som kan dra störst nytta av de nya reglerna, i vilket projekt finns det bäst förutsättningar att följa upp konsekvenserna av regelförändringarna och dokumentera lärdomar till kommande projekt.

    Läs mer om övergångsbestämmelserna på Boverkets webbplats.

  3. Se över tekniska anvisningar, projekteringsanvisningar och andra styrande dokument
    En byggherre med egna tekniska anvisningar och/eller projekteringsanvisningar behöver se över och vid behov uppdatera dem. Om de tekniska anvisningarna exempelvis innehåller hänvisningar till BBR eller EKS bör hänvisningarna ses över. Om de innehåller anvisningar som inte ligger i linje med de nya byggreglerna behöver anpassning ske. Varje konsekvensutredning från Boverket innehåller en jämförelsetabell som kan vara till stöd i arbetet.

    I samband med översynen kan det också finnas skäl att se över hur pass styrande anvisningarna och enskilda upphandlingsunderlag ska vara. Standardavtalen AB 04, ABT 06 och ABK 09 innehåller krav på fackmässighet och författningsefterlevnad vilket som utgångspunkt innebär att entreprenören/konsulten vid utförandet av sitt uppdrag måste uppfylla samma krav som byggherren ska uppfylla enligt Boverkets byggregler. Det kan dock uppkomma situationer där byggherren och entreprenören/konsulten är oense om vilken teknisk lösning som uppfyller kraven i Boverkets byggregler. Byggherren kan även ha krav som sträcker sig längre än kraven i Boverkets byggregler eller en uppfattning om vilken lösning som är att föredra.

    Ett sätt att undvika projekterade lösningar som är oacceptabla för dig som byggherre är genom styrande inslag i olika typer av anvisningar. Det även möjligt att föreskriva att konsulten/entreprenören ska följa vissa etablerade standarder, exempelvis relevanta SIS-standarder. Det är samtidigt en avvägning vad konsult och entreprenör bör ha utrymme att föreslå och vad du som byggherre önskar styra eftersom det i detta gränsland kan finnas potential att hitta nya lösningar.

  4. Se över förteckningar över dokumentation som ska upprättas
    Som nämnts ovan så ansvarar konsulten/entreprenören för att författningar följs i den utsträckning det berör deras åtagande. Om Boverkets byggregler föreskriver att ett visst arbete ska vara fackmässigt och dokumenteras så har alltså konsulten/entreprenören ett ansvar att göra detta.

    Det är vanligt att kontraktshandlingarna listar vilken dokumentation som ska tas fram. Denna typ av avtalsföreskrifter kan säkerställa att parterna är ense om vem som ska ta fram vilken typ av dokumentation och även underlätta byggherrens uppföljning av att erforderlig dokumentation tas fram. I och med att det nya regelverket innehåller nya krav på dokumentation bör denna typ av avtalsföreskrifter ses över så att listorna är aktuella och kompletta.

    Nu när regelverket är nytt kan det också finnas skäl att se till att den dokumentation som tas fram håller kvalitet, dels för att det underlättar kommunernas bedömningar vid start- och slutbesked, dels för att bra handlingar minskar riskerna för fel, skador och brister. Det skulle exempelvis kunna handla om att få en redovisning av hur valda lösningar uppfyller regelverket, hur egenkontroll utförts, när den utförts och vem som utfört kontrollen. Eftersom Boverket har signalerat att kommunerna kan använda fackmässighet för begära tydligare handlingar eller avvisa projektering så kommer det att vara viktigt med bra handlingar.

  5. Hantera kraven i Boverkets byggregler under projektets gång
    Det kan som tidigare nämnts uppkomma situationer där byggherren och entreprenören är oense om vilket utförande som uppfyller kraven i Boverkets byggregler. Entreprenören kan exempelvis ha räknat med ett billigare utförande och därför anse att det utförande som byggherren förespråkar utgör ett ÄTA-arbete. Eller så har entreprenören redan utfört arbetet på ett visst sätt som byggherren inte anser vara fackmässigt och därmed utgör ett fel i entreprenaden.

    Om en diskussion uppstår om ett visst utförande är fackmässigt eller inte kan byggherren besluta att entreprenören ska utföra arbetet på ett visst sätt, sedan får parterna försöka enas om direktivet utgör ett ÄTA-arbete eller inte. Frågan kan också prövas vid exempelvis en förbesiktning eller vid den slutbesiktning som sker när entreprenaden färdigställts. Detta är dock enbart en civilrättslig prövning, det vill säga besiktningen slår bara fast om utförandet uppfyller de avtalade kraven på entreprenören. Byggnadsnämnden är inte bunden av besiktningen.

    När byggnationen avslutats så ska byggnadsnämnden via ett slutbesked godkänna att byggnadsverket får tas i bruk. Om byggnadsnämnden vid prövningen finner att en av entreprenörens valda lösningar inte uppfyller kraven i Boverkets byggregler bör detta utgöra ett fel i entreprenaden och således reklameras till entreprenören.